Tankar i huvudet på en svenska i Rom: Fira eller inte fira? - Det är frågan. Internationella Kvinnodagen

lördag 7 mars 2015

Fira eller inte fira? - Det är frågan. Internationella Kvinnodagen

Mimosan säljs i varje hörn i hela Italien och restaurangerna är fullbokade de 8 mars då kvinnorna ska ut och fira. Vissa ställer sig dock frågan: Vad finns att fira? Kvinnor lider i hela världen, har sämre betalt än männen, blir könsstympade och har sämra villkor i allt. Andra vill fira att man kommit så långt som man ändå kommit idag, man har rösträtt och genom idiget kämpande har man uppnått många mål. Vad är rätt? Vad tycker du?

Bild: Flickr.com Foto: sunumer

Det är en lång väg kvar till jämlikhet i Italien där 56% av unga kvinnor under 35 går arbetslösa i den södra delen av landet och där löneskillnaderna mellan könen forfarande är avsevärd. 2010 var bara 18% av senatens ledamöter kvinnor som är en skrämmande låg siffra med tanke på Sveriges 45%. Att ett land styrs av manliga politiker som aldrig behövt bry sig om familjepolitik främjar inte kvinnans liv i detta samhälle. Men kanske man ändå tycker att det är värt att fira vissa framgångar, fast man tycker att de borde vara självklarheter. Hustrumisshandel förbjöds 1963. En man som mördade sin hustru, syster eller dotter fick bara 3-7 års fängelsestraff till 1981 så det kanske kan vara värt att fira att lagarna har förändrats. 996 erkändes våldtäkt vara ett brott mot person och inte mot samhället. Nu har man en lag som förbjuder stalking. Så saker och ting går förstås framåt, fast väldigt sakta...

Bild: flickr.com forget Angelhead

Tanken på en kvinnodag vaknade på början av 1900-talet och 1911 firades den i fyra länder: Danmark, Schweiz, Tyskland och Österrike. Man krävde då bland annat rösträtt för kvinnan. När en brand inträffade i en fabrik i New York den 25 mars 1911, och 123 kvinnor och 23 män förlorade livet, började man aktivt förändra kvinnans arbetssituation och rättigheter. Så småningom förändrades arbetslagstiftningen.

Kvinnodagen började firas i många länder. I San Francisco genomdrevs 1945 ett internationellt avtal som fastslog jämställdhet mellan män och kvinnor som en grundläggande mänsklig rättighet. Vid FN:s första internationella kvinnokonferens i Mexiko 1975 togs initiativ till att genomföra en gemensam kvinnodag. 1977 antog FN en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag. Sedan 1978 finns 8 mars med som internationell kvinnodag på FN:s lista över högtidsdagar.

I Italien grundades UDI, de Italienska Kvinnornas Förbund 1944 på ett initiativ av olika vänsterpartier (PCI, PSI, Partito d'Azionie, Sinistra Cristiana och Democrazia del Lavoro) och det var dessa kvinnors initiativ att fira kvinnans dag den 8 mars 1945. Efter krigets slut firades dagen och mimosan blev en symbol efter tre kvinnors förslag, Teresa Noce, Rita Montagnana och Teresa Mattei. Man valde mimosan för att den är enkel och växer vilt i hela landet.

Foto: flick.com Teresa Mattei - italiensk politiker (1921-2013). En av eldsjälarna bakom kvinnodagen med mimosan som symbol.

1959 lades ett förslag fram av tre kvinnliga politiker (Luisa Balboni, Giuseppina Palumbo och Giuliana Nenni), socialister och kommunister, att göra dagen till en nationalfest. Förslaget fick avslag. 1972 hade man en stor demonstration i "Campi de' Fiori" i Rom där Jane Fonda deltog. Man kämpade bl.a. för laglig abort och för sexuell frihet.

Jag inser att männen fortfarande har 80% av makten i världen och att det finns oändligt mycket att göra för att förbättra kvinnornas förhållanden både i arbetslivet och i hemmen. Jag tycker att denna dag är ett bra tillfälle att diskutera dessa frågor. Jag tycker också att det är en dag då man kan fira de fantastiska kvinnor som har kämpat och som fortfarande kämpar för en bättre värld. Jag tycker att alla de kvinnor som vill gå ut och fira ska få göra det. Många av de kvinnor som fyller Italiens restauranger kvällen den 8 mars kanske dessutom verkligen har framsteg att fira. Kanske de har förbättrat sina liv de senaste årtiondena.

Jag respekterar både dem som vill fira och dem som föredrar att låta bli.Jag tycker själv inte om att sådana här dagar blir kommersiella helgdagar då man ska ut och köpa presenter till varandra. Jag har dock ingenting emot att bli firad och en liten blombukett mimosa tackar man aldrig nej till. Det är ju ändå modiga och starka kvinnor som har kämpat för att få denna dagen, en internationell kvinnodag.

Hur ni än ser på saken så önskar jag er en underbar dag!